Norra länken

I samband med förarbetet för Norra Länken i Stockholm behövde Vägverket ta fram informationsmaterial för allmänheten. Något som kunde förklara hur berörda områden skulle se ut under byggfasen samt hur vissa av momenten skulle utföras. Här nedan visas några av de illustrationer jag tog fram till deras informationsmaterial. Jag ber även att få hänvisa till Vägverkets webbplats www.vv.se för full information.


Roslagstull Norra Länken kan kortfattat beskrivas som ett antal trafikavlastande tunnlar under mark. Här vid Roslagstull är det planerat att tunneln ska passera relativt nära marknivån - från nedre vänstra hörnet till övre högra hörnet i bild. Just här skulle det då löna sig att öppna upp ett schakt ner till tunneln. För att inte påverka trafiken uppe vid marknivå placerar man två temporära broar över schaktet.


Nationalstadsparken vid Bellevue får inte påverkas, därför planerade de att gräva ett schakt alldeles utanför och sen gräva en tunnel in under parken och ut på andra sidan, utan att störa ytskitet. Den streckade linjen bakom lyftkranen markerar tunnelns tänkta sträckning. Notera gärna det ensamma trädet som får en egen "balkong" vid gropens vänstra vägg. Tunnelarbetet måste utföras med största försiktighet för att minimera påverkan på natur och miljö i den känsliga parken. Därför beslöt de att göra ett antal metodprov först för att se vilket tillvägagångssätt som passade bäst i den här omgivningen. En av metoderna kallas Rörtryckning.


Rörtryckning Fyra stycken sammankopplade domkrafter hissas ner i gropen. Deras uppgift kommer vara att trycka in det armerade betongröret i gropens vägg.


Samtidigt som röret trycks in, gräver man undan jord längst inne i tunneln. Jorden forslas ut genom rören med små vagnar på räls som sedan hissas upp till marknivån. Allra längst fram sitter en stor stålsköld som skyddar grävmaskinen från ras.


När ett rör är helt intryckt backar domkraften ut. Ett nytt rör sänks ner och man kan fortsätta att trycka de framförvarande rören längre in i tunneln.


Pilottunnel Metodprovet innefattar även ett test med en pilottunnel. Denna kommer att grävas med en annan teknik än rörtryckning. Golv och väggar kommer att bestå av smala metallskivor (blå) som stöttas av bågformade balkar (gula).

A Smala metallskivor trycks in i gropens vägg och formar tunnelmynningens konturer. Det första balkparet sätts på plats. Tunnelns inre vägg stöttas av en stockvägg som kontinuerligt kommer att flyttas framåt allteftersom grävandet fortskrider.
B
Man gräver inåt och sätter upp balkar så långt de intryckta metallskivorna räcker.

C
Nya metallskivor trycks in så långt att det finns lite överlappning till de första skivorna. Stockväggen hindrar den inre tunnelväggen från att falla in i den grävda tunneln.


D Efter ca 15 meter avbryts grävandet och stockväggen monteras ner. Längre än så behövs inte för metodprovets skull.
E
Flera skikt av sprutbetong förseglar tunnelns tak väggar och golv. Därefter kan man utvärdera om grävmetoden är passande för just den här markens speciella egenskaper.


Jetinjektering Mycket av arbetet kommer att ske i relativt indränkt mark eftersom det ligger under grundvattennivån. Ett sätt att hålla undan vattnet är att använda sig av jetinjektering. Ett rör förs ned i marken. Vid en given nivå stannar röret och en speciell "milkshake" av cement och vatten sprutas med högt tryck ut ur munstycken i rörets nedre ände. Röret börjar rotera samtidigt som det långsamt dras upp mot ytan igen. Vid en viss nivå stänger man av cementsprutningen och röret dras vidare upp mot markytan. Kvar under mark lämnas en grov "cylinder" av cement. Röret flyttas i sidled och proceduren upprepas så att de två "cylindrarna" under mark möts och binder ihop när cementen sen stelnar.


Underjordisk balja Med hjälp av stor precision kan man på detta sätt bygga en hel platta av ihoplänkade cylindrar under jord. Se pilen nere till vänster. Utmed plattans ytterkanter kan man bygga högre cylindrar som när de stelnar bildar en palissad av cementpelare. När plattans fyra kanter har fått varsin vägg av pelare och allting har fått stelna kan man börja schakta ut jord och vatten. Kvar blir en "balja" med cementväggar som efter kompletterande tätningar håller grundvattnet på avstånd från byggplatsen.

 

Underlag: Kunden tillhandahöll ett antal textdokument, bilder och byggritningar där de olika teknikerna och arbetsgången förklarades.
Verktyg
: Scanner, Illustrator och PhotoShop.

Klicka på någon av bilderna för att återgå